Sometimes I wish you were in my shoes, so that one day you would be able to understand my pain and the hell I go through for you
Alltid jag som fuckar upp allting, alla lämnar mig snabbt. Ger bara massa problem och skit, jag har aldrig tyck så illa om mig själv och haft så dåligt självförtroende som jag har nu. Att man kan ha så mycket problem i sitt liv, och ingenting jag gjort med flit. Jag är väl född som ett problembarn som inte lyckas göra nått rätt. Och grejen är jag har fått höra nej men du mår inte dåligt du är ju glad och skrattar hela tiden, men vet ni. Det är ett spel, en mask, en fasad som jag har för att folk inte ska tycka synd om mig. Det är det värsta jag vet, visst ni vill hjälpa och vara snäll. Men ni fattar inte vad jag går igenom, ingen fattar, ingen. Och vilka kan man ens lita på längre, ens vän kan helt plötsligt vända ryggen emot än och snacka skit. Finns inget som glädjer mig i mitt liv längre, inte ens mina vänner. Visst dom kan få mig att skratta för stunden men, inombords vill jag bara skrika, gråta. Jag är ett jävla vrak, jag orkar inte med dethär längre. Snälla mörda mig någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar